Kilimanjaro 

”Jambo jambo bwana, Kilimanjaro hakuna matata…” Är tonerna vårt eftermiddags-té avbryts av när gruppguiderna stämmer upp till allsång och dans, precis när molnen till slut har skingrat sig och den snöklädda toppen av Kilimanjaro majestätiskt visar sig för första gången. 

Under gårdagen började vi våran vandring mot målet, toppen av Kilimanjaro. En dagsetapp på fyra timmar och lätt duggregn, så den varma gurksoppan som sedan serverades i tältlägret värmde upp kropparna bra. Efter en välbehövlig och god middag med kvällsté var det bara att krypa ner i sovsäckarna och somna in. 

Det var alltså tidigt imorse vi packade ihop lägret, åt frukost och begav oss på den andra vandringsetappen. Solen visade sig tidigt i den långa och branta uppförsbacke som i princip hela dagen bestod av. Men efter några timmar började läger två: Shira Cave, att visa sig, och vi kunde checka in på våran nya lägerplats. 

Så nu sitter vi alltså här i den värmande eftermiddagssolen med varsin kopp té: Jag, Moa och svärfar Stefan, och lyssnar på de glada, skrattande och dansande guiderna från Tanzania som sjunger om glädje, berget och problemfria dagar. Just toppen av Kilimanjaro har som sagt också visat sig för första gången, och det är verkligen en eftermiddag att minnas. 

Skymningen kommer snabbt, och med den kylan. Snart är alla tältens sken det enda som lyser upp tillsammans med de tusentals stjärnor som dekorerar mörkret. Köttgrytan med grönsaker och ris blir pricken över i:et för denna fantastiska dag, och nu ligger vi här i tältet igen. Redo för natten och nya utmaningar imorgon.

Emil Björnström
Foto:Moa Lundgren