31,5 procent av de unga i Kiruna börjar på högskolan

Annika Pontén. Foto: Denny Lorentzon

UKÄ har analyserat i vilken utsträckning unga påbörjar en högskoleutbildning, vilka skillnader som finns mellan olika län och kommuner vid olika åldrar och skillnader mellan kvinnor och män. De åldrar som har följts upp är 19, 21 och 24 år.
  
– I kommuner där det bor många som har en högskoleutbildning är det betydligt vanligare att fortsätta studera efter gymnasieskolan. Det kan även finnas fler faktorer som påverkar, exempelvis om det finns en högskola eller ett universitet nära där man bor. Sen är det viktigt att komma ihåg att i kommuner där det inte bor så många kan det se ut som att svängningarna är väldigt stora när det i själva verket rör sig om ett mindre antal individer, säger Annika Pontén, chef för analysavdelningen vid UKÄ.
I Kiruna kommun hade 31,5 procent av 24-åringarna påbörjat en högskoleutbildning. I hela Norrbottens län var andelen 36,5 procent och i landet som helhet 43,6 procent. De regionala skillnaderna är stora. I kommunen med högst andel, Danderyd, påbörjade 81,3 procent en högskoleutbildning, medan andelen var 16,0 procent i den kommun som hade lägst övergång.

Kort om rapporten
• UKÄ har analyserat i vilken utsträckning unga påbörjar en högskoleutbildning, vilka skillnader som finns mellan olika län och kommuner samt vid olika åldrar.
• De åldrar som följts upp är 19, 21 och 24 år. Bland 19-åringarna hade 12,8 procent påbörjat högskolestudier, vilket var en minskning med 2,6 procentenheter jämfört med 2013. Bland 24-åringarna var motsvarande andel 43,6 procent, vilket motsvarar en i princip oförändrad nivå jämfört med 2013.De regionala skillnaderna är stora vad gäller när och om unga väljer att studera vidare efter gymnasiet. Under 2016 hade 31,5 procent av 24-åringarna iKiruna påbörjat en högskoleutbildning. Det visar en sammanställning från Universitetskanslersämbetet, UKÄ.
• Fler kvinnor än män söker sig till högskolan. Vid 24 års ålder hade 51,6 procent av kvinnorna påbörjat högskolestudier jämfört med 36,0 procent av männen. I högskolan som helhet utgör kvinnorna cirka 60 procent, och så har det sett ut de senaste tio åren med endast små förändringar.

Flera faktorer påverkar
  – I kommuner där det bor många som har en högskoleutbildning är det betydligt vanligare att fortsätta studera efter gymnasieskolan. Det kan även finnas fler faktorer som påverkar, exempelvis om det finns en högskola eller ett universitet nära där man bor. Sen är det viktigt att komma ihåg att i kommuner där det inte bor så många kan det se ut som att svängningarna är väldigt stora när det i själva verket rör sig om ett mindre antal individer, säger Annika Pontén, chef för analysavdelningen vid UKÄ.

Universitetskanslersämbetet, UKÄ, är myndigheten för tillsyn och granskning av och statistik om högre utbildning. Vi granskar kvaliteten i högre utbildning, analyserar utvecklingen, ansvarar för officiell statistik om högskolan samt bevakar att universitet och högskolor följer lagar och regler.

Källa: UKÄ
DELA