Det forna kungadömet Sikkim

Det tibetanska vinet som är jäst på hirs och ris värmer skönt för varje klunk som strömmar ned i kroppen. Det skrattas gott från ett hörn där några män tömmer sina bägare samtidigt som den äldste måste hålla upp sitt egna öga med fingrarna för att överhuvudtaget kunna se något. 

Den fortsatta resan upp genom Indien har tagit oss till det forna kungadömet Sikkim. Det är beläget uppe i de nordöstra delarna av landet i Himalaya och gränsar till Nepal, Tibet och Bhutan. Det blir därför en mycket speciell plats där historik blandat med olika religioner, språk och befolkning på ett sätt bildat sitt egna område.

Omgivningen är storslagen med höga, snötäckta toppar blandat med vattenfall och gröna slätter. Under dagarna utforskar vi platser och når som högst upp på strax över 5 000 meter.

Befolkningen som i princip bara pratar nepalesiska är mycket vänlig och välkomnande samt möter våra blickar med varma leenden.

Köket i en enkel liten stuga fungerar tydligen också som puben i byn, så dit blir vi inbjudna. Männen i hörnet som skrattar så gott visar och pekar på sina stora överfyllda bägare att det såklart är sådana vi också ska ha, så vi beställer. Det är två stora bambubägare som kommer in och det jästa sädesslaget hirs blandat med ris svämmar över när det varma vattnet fylls upp. Vi får instruktioner av den gamla och väderbitna gumman som serverar oss att vänta i några minuter innan vi får smaka, så jag vevar intresserat runt, runt med pinnen som hör till. Männen i hörnet tittar rofyllt på och skrattar ännu mer, och efter sisådär 20 varv av runtvevande får jag reda på att vinet blir starkare ju mer man rör om. Några minuter senare är den i alla fall redo att drickas och kroppen fylls av värme. Smaken är unik men också igenkännande från andra jästa drycker jag har stött på genom åren, både hemifrån men främst på resa och liknande platser.

Vi tittar på klockan och inser att en middag följt av sömn snart borde vara på sin plats. Så vi dricker upp det sista och börjar skruva på oss litegrann. Då kommer gumman med den stora kannan varmt vatten och upplyser oss att det går att fylla på igen. Det visar sig att vinet kan fyllas på upp till fyra gånger, så den tilltänkta middagen får skjutas upp ett tag till…

DELA